Betesmark

Prioriterade habitat

Inom Stockholms stad finns flera speciella och prioriterade miljöer för naturvårdande skötsel som äldre ek- och tallmiljöer, ängar och strandmiljöer. Texterna är framtagna under arbetet med prioriteringsstödet för naturvårdande skötsel. De inkluderar både beskrivning av syftet med skötseln, samt förklaringar av specifika begrepp som används i prioriteringsstödet. Klicka på länken under för att komma till sidan där alla prioriterade habitat är samlade.

ALLA PRIORITERADE HABITAT

Betesmark

Varför skötas?

Naturbetesmarker hyser höga natur- och kulturvärden av liknande typ som slåtterängarna, dvs en rik flora av gräs och blommande örter med tillhörande insektsfauna. I betesmarker är det dessutom lättare för människor att ta sig fram eftersom gräset oftast är kort under större del av växtsäsongen. Betesmarkerna har i regel anlagts på ytor som inte kunnat odlas upp eller slås med maskin, då de varit för kuperade, steniga eller magra. För att bibehålla värdena krävs skötsel, i första hand med hjälp av betesdjur som genom sin närvaro håller landskapet öppet och skapar förutsättningar för biologisk mångfald. Om inte bete går att ordna bör dessa ytor istället slås med handredskap.

Skötselbegrepp

• Bete – Skötseln består av att djur tillåts beta marken under hela eller delar av sommarhalvåret. Beroende på vilka värden som är kopplade till aktuell yta och i vilket skick marken är för tillfället så kan det vara lämpligt med olika arter som betar. Exempelvis tar getter grövre växter och buskar och passar bra för områden där igenväxning börjat, medan hästar är kräsnare och passar bättre när en försiktigare betning behövs
• Slåtter med lie – Vissa ytor kan istället skötas med slåtter med lie eller liknande skärande/klippande handredskap (röjsåg med gräslina är dock mindre lämpligt, då de sliter sönder växterna). För dessa gäller samma rekommendationer som för de prioriterade slåtterängarna, men här är det inte möjligt att köra slåttermaskin utan arbetet måste ske manuellt. Slåttern sker på hösten och det avslagna materialet bör sedan ligga i en vecka för att få tid att fröa av sig innan höbärgningen sker där höet samlas ihop och förs bort.
• Iståndsättning – Innebär att den prioriterade ytan behöver restaureras innan bete eller slåtter kan upptas. Det kan bestå av röjning av sly och buskar, hackning för att få bort vedbildande växtdelar, eller flera upprepade slåtterinsatser under en säsong – beroende på i vilket skick marken är. Vid upprepad slåtter för restaurering sker en första insats i juni då oönskad högväxt vegetation tas bort innan den hinner sätta frö, och sedan ytterligare en slåtterinsats på hösten. Om syftet är att betesdjur ska gå på marken ingår även iordningställande av hägn m.m. här.
• Skyddsvärda arter – I prioriteringsstödet finns skyddsvärda arter inlagda för stadens prioriterade skötselytor. I många fall rör det sig om kärlväxter och insekter som gynnas av bete, slåtter eller sandiga miljöer.

Målbild för ’Betesmark’. Att hålla en gräsmark öppen genom betande djur gynnar en mångfald av blommande växter. Blottlagda sandytor kan utnyttjas av sandlevande insekter. Illustration: Karl Jilg

Målbild

Öppen eller halvöppen gräsmark med artrik grässvål med stort inslag av blommande örter och förekomst av skyddsvärda arter av både kärlväxter och insekter. Nektarrika ängsblommor gynnar bin, fjärilar och andra pollinatörer. Solexponerade döda träd och blommande buskar i betesmarken (t ex olika Salix-arter, fläder, rosväxter som vildapel, hagtorn eller hallon) ger både boplatser och näringsväxter för trädhålslevande vildbin. I solbelysta lägen i betesmarken kan sand- eller jordblottor med fördel åstadkommas för att gynna reproduktionen av sandbin och liknande pollinatörer.

Mer om betesmarker

I Sverige förekommer ett stort antal betesmarkstyper. Alla med sin speciella flora och fauna. Det skulle ta för stort utrymme och bli för oöverskådligt att försöka beskriva alla typer i denna sammanställning, varför vi nöjer oss med att titta lite närmare på några huvudtyper av betesmarker som finns i Stockholm.

Skötsel – Betesbeläggning

För att kunna hävda hagmarken krävs att man har en lagom avvägd betesbeläggning. Lämpligt betestryck och betesdjur beskrivs i de följande biotopbeskrivningarna liksom i avsnittet Skötselmetoder och redskap.