Projektbeskrivning

Prioriterade habitat

Inom Stockholms stad finns flera speciella och prioriterade miljöer för naturvårdande skötsel som äldre ek- och tallmiljöer, ängar och strandmiljöer. Texterna är framtagna under arbetet med prioriteringsstödet för naturvårdande skötsel. De inkluderar både beskrivning av syftet med skötseln, samt förklaringar av specifika begrepp som används i prioriteringsstödet. Klicka på länken under för att komma till sidan där alla prioriterade habitat är samlade.

ALLA PRIORITERADE HABITAT

Groddammar

Varför skötas?

Det är önskvärt att i dessa utpekade dammar ha en mångfald av växter i vattnet och i strandzonen, vilket ökar variationen av livsmiljöer generellt. Men på sikt kan dammen komma att växa igen, vilket leder till minskad vattenvolym och skuggning. Snabbväxande, högvuxna arter som bladvass och kaveldun kan skapa problem och till följd av sin dominans minska den biologiska mångfalden i dammen. Däremot är ett visst mått av undervattensvegetation viktig som skydd för groddjur och småkryp. Behovet av vegetationsrensning bör därför kontrolleras årligen men behöver ofta inte utföras mer än vart 3-5:e år. Flytbladsvegetation prioriteras framför högväxande arter.

Under året varierar vattenståndet i dammar naturligt och groddjuren har en livscykel som är anpassad till att klara av variationer. Viktigt är dock att dammarna håller vatten tillräckligt länge för att groddjurens yngel ska hinna genomgå sin utveckling och gå upp på land. För salamandrar, som har långsam yngelutveckling, innebär detta att vatten behöver finnas hela vegetationsperioden. Att hålla koll på vattennivåerna och upptäcka dammar som riskerar att torka ut under sommaren är därför viktigt för att kunna vidta åtgärder i tid. I första hand bör vatten fyllas på i dammen, men om problemet är återkommande kan dammen behöva göras större och/eller djupare.

Skötselbegrepp

  • Vegetationsrensning – Avlägsna plantor och rotsystem mekaniskt, alt. kapa skotten under vattenytan så att växten ruttnar. Håll efter sly runt stranden, särskilt i söderläge. Vid röjning av kaveldun bör målet vara att få bort 100% av beståndet. Vid röjning av flyt- och undervattensvegetation bör högst 60% av vattenmassan rensas. Kraftig alg-tillväxt som lägger sig i klumpar kan behöva rensas. Materialet får gärna avvattnas i strandkanten en stund innan det tas bort, så ev. groddjur och småkryp hinner ta sig ner i dammen igen. Åtgärderna görs vanligen på hösten från slutet av september för att minimera störningen av groddjuren.
  • Inventering vattennivå – Gör en bedömning under sommaren av hur stor andel av dammens normala vattenmängd som kvarstår. Vid en vattennivå som indikerar att dammen kan bli helt torrlagd bör vatten fyllas på omgående. Om detta upprepas flera år i rad kan eventuell en utgrävning av dammen vara aktuell för att säkerställa tillräcklig vattennivå.
  • Skyddsvärda arter – Alla grod- och kräldjur är skyddsvärda i Stockholm. I prioriteringsstödet anges de arter som miljöförvaltningen känner till i aktuell damm. Dessa kan ge ytterligare information om vad som behöver beaktas vid skötsel av dammen.

Målbild för ’groddamm’. Vegetation som kaveldun kan behöva rensas bort med jämna mellanrum för att dammen inte ska växa igen. Illustration: Karl Jilg

Målbild

Dammen har en djuphåla som inte torkar ut under sensommaren och hålls fri från fisk och kräftor. Solinstrålningen är hög och växtsammansättningen består av en mångfald av arter. Stränderna är flacka och undervattensväxter täcker cirka 50 % av ytan. Högvuxen vegetation förekommer endast sparsamt.

Att tänka på

Alla de skyddsvärda groddjuren har perioder då många individer rör sig utanför dammen, t.ex. vid förflyttning av nya smågrodor mellan lekvatten och nya dammar. Under dessa perioder bör skötsel kring dammarna, såsom slåtter och gräsklippning, anpassas för att inte skada eller döda djuren.