Projektbeskrivning

Prioriterade habitat

Inom Stockholms stad finns flera speciella och prioriterade miljöer för naturvårdande skötsel som äldre ek- och tallmiljöer, ängar och strandmiljöer. Texterna är framtagna under arbetet med prioriteringsstödet för naturvårdande skötsel. De inkluderar både beskrivning av syftet med skötseln, samt förklaringar av specifika begrepp som används i prioriteringsstödet. Klicka på länken under för att komma till sidan där alla prioriterade habitat är samlade.

ALLA PRIORITERADE HABITAT

Strandzon

Varför skötas?

Begreppet strand avser zonen på land och i vatten längs med sjöar, hav och vattendrag. Begreppet brukar omfatta ett större område än själva strandlinjen, som ligger där vattnet fluktuerar mellan lågvatten och högvatten. Enligt miljöförvaltningens starnd inventering (Hebert 2013) definieras strandzonen som en stäcka på minst 10 meter upp på land och minst 5 m ut i vattnet. I vissa lägen kan zonen vara bredare, beroende på hur landskapet ser ut, t ex vid långgrunda vatten och naturliga sand- eller grässtränder. Den skötsel som tas upp här handlar främst om sådana åtgärder som kan utföras från land.

Opåverkade stränder, dvs. naturstränder, är ekologiskt särskilt värdefulla eftersom de har livsviktiga funktioner för stora delar av växt- och djurlivet och bidrar till en rik biologisk mångfald. Strandvegetationen fångar även upp närsalter som annars skulle nå sjöar och vattendrag och bidra till övergödning. Det motsatta gäller för starkt påverkade stränder, som hårdgjorts eller rensats på vegetation och naturliga småstrukturer. Naturliga stränder får ofta en finskalig uppdelning av erosionen mellan land och vatten. Det skapas uddar och vikar och strandlinjen blir i praktiken väldigt lång. En hårdgjord anlagd strand får däremot en rak linje som blir kortare än den naturliga stranden. Denna förminskning av miljön ger mindre utrymme åt fotosyntetiserande växter och färre små ”rum” åt faunan.

Strandzonens ekosystem är produktiva. Där det är grunt når solljuset ner till botten och värmer upp vattnet, viket gynnar många växter och småkryp. Övergångszonen mellan olika miljöer är särskilt rik, här finns både land- och vattenarter samt arter knutna till själva strandmiljön. Småskaliga strukturer av klippor, sten, grus och sand skapar skyddade och födorika miljöer som lockar till exempelvis fisklek. Även fåglar och däggdjur söker föda, hittar skydd eller föder upp ungar i strandzonen. Mindre hackspett, till exempel, trivs i strandskog med gott om död ved. Groddjur kan föröka sig här om vattnet är grunt och fiskfritt.

Vegetationsklädda stränder är ledstråk för djurs och växters dagliga eller årliga förflyttningar samt spridning. Långsiktigt utgör de därmed viktiga spridningszoner i landskapet som upprätthåller arternas utbredning och genetiska variation samt möjliggör anpassning till nya förhållanden. Det är därför viktigt att orörd vegetation får behållas längs med strandsträckorna, dock kan luckor skapas på ett sätt som även är gynnsamt för biologisk mångfald genom att öka variationen i vegetationens struktur. Detta kan göras så att det gynnar både naturvärden och rekreationsvärden genom att skapa öppnare miljöer där vattnet syns från vandringsleder. Längs stränderna kan även ett alltför kraftigt uppslag av sly påverka både naturvärden och rekreation, det blir då aktuellt med återkommande slyröjning.

Längs stränderna i Stockholms stad finns många skyddsvärda arter av både växter och djur. Fladdermöss trivs exempelvis vid stränder i ett varierat landskap med fria vattenytor, grova ihåliga lövträd, små öppna marker och äldre bebyggelse. Större brunfladdermus till exempel, är beroende av äldre, ihåliga träd för fortplantning och övervintring och jagar ofta över vattenytor och i kantzoner.

Generellt gäller att inga skogliga åtgärder som riskerar att störa fågelhäckning eller andra djurs reproduktion får ske under perioden 1 april till 31 juli. Finns kännedom om tidigare häckande fåglar i ett visst bestånd behöver hänsyn tas ännu tidigare.

De naturvärdesklasser som anges i prioriteringsverktyget bygger på kriterierna i miljöförvaltningens strandinventering (Hebert 2013)

För landmiljön gäller följande klassindelning:

  1. Mycket högt värde för flora och fauna
  2. Högt värde för flora och fauna
  3. Måttligt värde för flora och fauna

För vattenmiljön gäller följande:

  1. Mycket högt värde för flora och fauna
  2. Högt värde för flora och fauna
  3. Visst värde för flora och fauna

Skötsel

  • Lucköppning i vassbälte – innebär röjning i vassbältet genom att skapa luckor in till stranden. Ett alltför tätt vassbälte kan ge negativa effekter på både flora och fauna då vassen lätt kan breda ut sig och dominera i strandkanten. Detta görs främst i avgränsade områden i slänter ner mot strandkanten, genom nedtagning av sly och ungträd eller uppstamning av vissa träd. När luckor har skapats behövs kontinuerlig skötsel för att sikten ska behållas.
  • Lämna trädbård – lämna de träd som står närmast vattenkanten.
  • Lämna grenar och död ved – lämna träd vars grenar hänger ner samt död ved i vattnet. Dessa skapar skydd för bl.a. fiskar och annat djurliv och fungerar som yngelkammare.
  • Plocka gran – gallra ut gran för att öka ljusinsläppet i strandzonen.
  • Lämnas orörd – Ingen åtgärd behöver göras, denna skötselrekommendation är satt på sträckor där värdena bevaras bäst genom att inte påverka området mer än nödvändigt. T.ex bör död ved lämnas kvar i dessa områden.
  • Skyddsvärda arter – I prioriteringsstödet finns skyddsvärda arter inlagda för stadens prioriterade skötselytor. Dessa kan tillhöra alla olika artgrupper och kan ge extra information om vilken typ av skötsel och hänsyn som kan vara aktuell inom området.

Målbild för ’Strandzon’ – en strandzon kan se ut på många olika sätt, men att behålla den naturliga dynamiken är viktigt. Att död ved, nedhängande grenar och äldre träd får bevaras vid röjningsinsatser gynnar den biologiska mångfalden. Illustration: Karl Jilg

Målbild

En naturlig, icke-hårdgjord strand med naturlig och sammanhängande strandvegetation och substrat på land och vatten. Gynnsam för såväl landlevande arter som trivs i fuktiga miljöer (groddjur, svampar, fåglar) som för vattenlevande djurs lek och födosök. Målbilden kan skilja sig ganska markant mellan olika sträckor beroende på vilken omkringliggande miljö som finns kring stranden. Strandvegetationen bör ofta så långt möjligt bevaras utan påverkan; i synnerhet i sumpskog. Dock kan luckor i vegetationen i vissa fall skapas på ett sätt som även är gynnsamt för biologisk mångfald genom att öka variationen i vegetationens struktur. Övrig vegetation nära stranden, mellan luckorna, bevaras intakt och utvecklas fritt.