Tall – enskilda jätteträd

Prioriterade habitat

Inom Stockholms stad finns flera speciella och prioriterade miljöer för naturvårdande skötsel som äldre ek- och tallmiljöer, ängar och strandmiljöer. Texterna är framtagna under arbetet med prioriteringsstödet för naturvårdande skötsel. De inkluderar både beskrivning av syftet med skötseln, samt förklaringar av specifika begrepp som används i prioriteringsstödet. Klicka på länken under för att komma till sidan där alla prioriterade habitat är samlade.

ALLA PRIORITERADE HABITAT

Tall – enskilda jätteträd

Varför skötas?

Enskilda, solbelysta grova tallar kan ha en viktig funktion för många olika arter av bl a insekter och svampar; både i sig själva och som ”stepping stones” för dessa arters möjlighet till spridning. Exempelvis växer den skyddsvärda svampen tallticka i regel bara på tallar som är över ca 100 år gamla, och vanligast vid ca 150 års ålder. Grova solbelysta tallar är en brist generellt, även om Stockholms stad har ett rikt bestånd inom många delar. Dessa tallar är oftast kvar efter historiska större bränder, något som tallen är speciellt anpassad för att klara. Därför är ofta uppvuxna tallar den enda växtlighet som överlever dessa störningar. Med tiden växer sly och yngre träd upp och skuggar tallstammarna. För att bevara det specifika mikroklimat som många av arterna kopplade till solbelysta grova tallar kräver, så behöver denna växtlighet hållas undan. Bränder är betydligt ovanligare i dagens skogar än vad de har varit naturligt under historisk tid, vilket betyder att de strukturer som bränder skapar inte längre naturligt uppstår i samma omfattning. För att gynna arter som har anpassats till de strukturerna, t.ex. kådad tallved, kan aktiv sårbildning på tallarna göras, vilket alltid bör utföras av erfaren personal.

Eftersom skötsel av naturområden och bekämpning av bränder har inneburit att enskilda grova tallar inte längre lämnas i samma utsträckning finns det inom många områden ett glapp mellan de äldsta tallarna och nästa generation som kan ta efter. Därför kan det finnas ett behov att skynda på åldrandet av de något yngre tallarna inom vissa områden, för att det ska finnas nya tallar med rätt egenskaper för arter knutna till äldre tall även då de nuvarande försvinner. Metoder för att åstadkomma detta kallas för veteranisering. Denna bör utföras av erfaren personal efter diskussion med alla som kan beröras, då metoden kan uppfattas som kontroversiell.

Generellt vid skogliga åtgärder gäller: Inga skogliga åtgärder som riskerar att störa fågelhäckning eller andra djurs reproduktion får ske under perioden 1 april till 31 juli.

Skötselbegrepp

• Veteranisering – Är metoder för att skapa strukturer hos unga träd som vanligen förkommer hos äldre träd. Åtgärden är lämplig om det inom ett område finns ett tidglapp mellan gamla tallar och yngre träd som inte kommer att hinna utveckla lämpliga karaktärer innan den äldre generationen har förvunnit. Grova grenar kan ringbarkas för att skapa döda grova grenar, håligheter i stammen kan skapas eller sår kan göras i stammen.
• Katning – Görs genom att mekaniskt skada eller avlägsna barken på en del av stammen. Trädet svarar på skadan genom dränka veden i kåda vilket gör att trädet blir mer beständigt och långlivat. Syftet är inte att trädet ska dö, därför bör större delen av barken finnas kvar och skadorna får inte gå alltför djupt in i veden.
• Stamfällning – Skapa död ved genom att fälla och lämna träden liggandes på marken. Det är bäst om stocken (lågan) kan lämnas hel och inte kapas i bitar.
• Friställning – Friställ utvalda tallar genom att gallra ut kring stam och krona med målet att öka stammens solexponering. Lämpliga tallar kan vara redan utvecklade naturvärdesträd (alltså mycket grova tallar med döda grova grenar och eller pansarbark) eller träd med potential att utvecklas till sådana. Tallar placerade i beståndskanter, på bergsknallar eller i redan utglesade partier kan också vara lämpliga.
• Skyddsvärda arter – I prioriteringsstödet finns skyddsvärda arter inlagda för stadens prioriterade skötselytor. Det gäller främst insekter, lavar och vedsvampar som noterats, till exempel tallticka och reliktbock.

Målbild för ’Tall – enskilda jätteträd’. Att hålla gamla tallar fristående för att möjliggöra solbelyst ved är en viktig åtgärd. Illustration: Karl Jilg

Målbild

Fristående gamla tallar med grov bark hålls solexponerade för att gynna arter som kräver solbelyst tallved. Rikligt med död eller döende ved finns i och kring trädet. Döda grenar tillåts sitta kvar i kronan så långt som möjligt; om de behöver tas ned av säkerhetsskäl lämnas de kvar på marken i närheten av tallen. Död ved som skapas och faller till marken lämnas kvar på marken som ett viktigt substrat för flera arter. Om stående tallar behöver tas ned lämnas de som intakta stockar i solexponerat läge.