Projektbeskrivning

Prioriterade habitat

Inom Stockholms stad finns flera speciella och prioriterade miljöer för naturvårdande skötsel som äldre ek- och tallmiljöer, ängar och strandmiljöer. Texterna är framtagna under arbetet med prioriteringsstödet för naturvårdande skötsel. De inkluderar både beskrivning av syftet med skötseln, samt förklaringar av specifika begrepp som används i prioriteringsstödet. Klicka på länken under för att komma till sidan där alla prioriterade habitat är samlade.

ALLA PRIORITERADE HABITAT

Tallskog – solexponerad ved

Vad och varför?

Tallskog är en viktig livsmiljö för en mängd olika arter. Artrikedomen ökar om tallskogen är en äldre glesare skog med inslag av grova träd och förekomst av död ved i olika nedbrytningsstadier. Arterna kopplas ofta till en så gles tallskog för att träden, både de stående och liggande samt levande och döda, är solbelysta under stora delar av dagen. Många av de arter som lever i denna naturtyp är också störningsberoende och trivs bra efter exempelvis bränder eller stormfällning. I avsaknad av dessa naturliga störningar krävs aktiva åtgärder för att bevara eller skapa naturvärden kopplade till tallskogen.

Genom att glesa ut inväxning av gran samt gallra i beståndet kan ljusförhållandena förbättras, i samband med gallringen kan man också aktivt skapa död ved genom att göra högstubbar, fälla träd som lämnas i solexponerade lägen, kata träd för att simulera brand eller ringbarka för att skapa stående död ved. All typ av skapande av död ved bör utföras av personer med god kännedom om denna typ av skötselåtgärder då det exakta förfarfarandet är viktigt för utfallet.

Friställning av utvalda tallar ökar stammarnas solexponering och ökar tallens möjligheter att fortsätta utvecklas och ge livsutrymme för många arter. Inom flera tallskogar i Stockholm finns en rätt god föryngring av tall, med partier där ung tall står tätt. Det kan då finnas ett behov av friställning i dessa täta partier, där huvudstammar väljs ut som bevaras för att kunna växa till grova träd.

Åtgärder bör överlag ske mellan augusti och januari för att undvika häckningsperioden. Generellt vid skogliga åtgärder gäller: Inga skogliga åtgärder som riskerar att störa fågelhäckning eller andra djurs reproduktion får ske under perioden 1 april till 31 juli. Finns kännedom om tidigare häckande fåglar i ett visst bestånd behöver hänsyn tas ännu tidigare.

Skötselbegrepp

  • Veteranisering – Är metoder för att skapa strukturer hos unga träd som vanligen förkommer hos äldre träd. Åtgärden är lämplig om det inom ett område finns ett tidsglapp mellan gamla tallar och yngre träd som inte kommer att hinna utveckla lämpliga karaktärer innan den äldre generationen har förvunnit. Grova grenar kan ringbarkas för att skapa döda grova grenar, håligheter i stammen kan skapas eller sår kan göras i stammen.
  • Katning – Görs genom att mekaniskt skada eller avlägsna barken på en del av stammen. Trädet svarar på skadan genom att dränka veden i kåda, vilket gör att trädet blir mer beständigt och långlivat. Syftet är inte att trädet ska dö, därför bör större delen av barken finnas kvar och skadorna får inte gå alltför djupt in i veden.
  • Stamfällning – Skapa död ved genom att fälla och lämna träden liggandes på marken. Det är bäst om stocken (lågan) kan lämnas hel och inte kapas i bitar.
  • Friställning – Friställ utvalda tallar genom att gallra ut kring stam och krona med målet att öka stammens solexponering. Lämpliga tallar kan vara redan utvecklade naturvärdesträd (alltså mycket grova tallar med döda grova grenar och eller pansarbark) eller träd med potential att utvecklas till sådana. Tallar placerade i beståndskanter, på bergsknallar eller i redan utglesade partier kan också vara lämpliga.
  • Skyddsvärda arter – I prioriteringsstödet finns skyddsvärda arter inlagda för stadens prioriterade skötselytor. Det gäller främst insekter och lavar som är beroende av död ved i solexponerade lägen.

Målbild för ’Tallskog – solexponerad ved’. Illustration: Karl Jilg

Målbild

Glest tallbestånd med stort ljusinsläpp som skapar förutsättningar för arter som trivs i ett varmare mikroklimat. Den döda veden och döende träden är solexponerade under stor del av dagen. Delar av det levande trädskiktet, framför allt de äldre träden, är också exponerade för direkt sol under dagen. Det finns både stående och liggande död ved i beståndet. I beståndet finns en ålders- och diameterspridning samt gärna en viss luckighet.