Odlingslandskapet

De mest skötselintensiva områdena utgörs av öppna marker som exempelvis betesmarker och ängar som kräver årlig skötsel för att de känsligaste arterna ska ha en chans att överleva. Flera olika skötselmetoder kan användas, vilken som är mest lämplig beror på områdets egenskaper och status.

Här presenteras flera av de vanligare skötselalternativen och metoderna som används i Stockholms naturområden.

Bete
Ängsmarker
Gräsmarker
2019-05-23T20:13:44+02:00

Val av betesdjur

Nötkreatur biter av gräset mycket jämnt och liknar på detta sätt en gräsklippare. Djur av mjölkras kan vara lite mer kräsna än köttdjur och kan vilja undvika mindre smakliga växter som älggräs och brännässlor.

2019-05-23T20:13:51+02:00

Tidigt betessläpp

Särskilt när bete skall sättas igång i ett område som inte har betats på länge är det viktigt att betesdjuren släpps in så tidigt som möjligt på säsongen, d v s redan i början av maj, eller så fort det finns något grönt att beta.

2019-10-15T15:10:17+02:00

Betestryck

Det är svårt att veta exakt hur många djur eller hur långvarigt bete som bäst gynnar den biologiska mångfalden i en viss beteshage.

2020-02-26T14:52:20+01:00

Restaurering av betesmarker

Om bete skall sättas igång i ett område som varit obetat under lång tid kan det finnas ett tjockt lager förna och många tuvor som gör att det är svårt för betesdjuren att komma åt det spirande gräset.

2019-05-23T20:16:01+02:00

Stödutfodring

Långvarigt bete skapar hög biologisk mångfald. Den årliga avbetningen innebär att inga enstaka växtarter tillåts dominera. Istället gynnas de små och konkurrenssvaga växterna som kan samexistera många tillsammans.

2019-05-23T20:26:19+02:00

Fagning

Ängsmarken förr var ofta bevuxen med träd och buskar. Löv och kvistar som ramlat ner under vinterhalvåret måste därför städas bort för att inte minska gräsväxten eller hindra liens arbete vid skörden.

2019-05-23T20:26:08+02:00

Slåtter

Höskörden på ängarna inleddes i början eller mitten av juli och varade långt in i augusti. Först skördades de torrare ängarna och sist de blöta sidvallsängarna.

2019-05-23T20:26:05+02:00

Lövskörd

Löv var förr ett viktigt foder. Lövskörden, eller hamlingen som den kallas, gör att träden får speciell struktur och växtsätt som anses gynna biologisk mångfald.

2019-05-23T20:26:01+02:00

Efterbete

Några veckor efter höskörden hade gräset åter vuxit till i ängen. Då var det dags att släppa in djuren från de torrare och ofta hårt avbetade utmarkerna.

2019-05-23T20:28:09+02:00

Röjning och gallring

Om ängen var bevuxen med träd och buskar var röjning och gallring under vintern ett viktigt moment för att hindra ängen från att växa igen.

2019-05-23T20:27:29+02:00

Restaurering av ängsmark

I vissa fall kan marker som förr varit ängsmark ha behållit sin slåtterpräglade flora. Framförallt gäller detta när markerna inte har vuxit igen med buskar och träd utan kontinuerligt varit öppna.

2019-05-27T14:28:47+02:00

Plantor och fröer

När man anlägger ny vegetation kan man antingen göra den mer parklik eller mer naturlig. Om man strävar efter att gynna biologisk mångfald bör man använda ett så för platsen naturligt växtmaterial som möjlig.